Byaplan för Degerby 2014-2020

  1. Degerby i dag

Den första byaplanen för Degerby gjordes 1997 för Degerby byaråds Pomo-projekt. Sedan dess har en inflyttning pågått i ganska jämn takt, i synnerhet till områdena söder om väg 51. Invånartalet hade den 31.12.2013 stigit till 882 och intresset för boende i Degerby har ökat i och med att motorvägen från Stensviks bro till Kyrkslätts centrum blev klar och restiden med bil till Helsingfors i ett slag förkortades.

Trots nybyggen, fler invånare och en starkt ökad trafik har Degerbys idylliska karaktär bibehållits, byacentrum har behållit sin genuina karaktär i centrum för ett välskött och anslående vackert kulturlandskap.

Mycket av det som påtalades som problem i den första planen har redan fått en tillfredsställande lösning, bland dem lättrafikleden mellan skolan och byacentrum.

En del av den infrastruktur som betecknades som en tillgång för byn har under årens lopp försvunnit: postombudet, bankkontoret…

Degerbyborna har genom tiderna varit kända för samarbetsförmåga och en enastående talkoanda – något som bland annat ledde till att man redan på 1970-talet grundade ett vattenandelslag, huvudsakligen för byacentrum med Kocksby.

Samarbetsandan är fortfarande påfallande även om samhällsutvecklingen i stort inte gått Degerby förbi. Det har blivit lite svårare att rekrytera resurser till olika projekt, men omöjligt är det fortfarande inte, det visar uppslutningen kring evenemang som Degerbydagen och Forneldskvällen, att inte tala om Degerby ungdomsförenings revyer.

 

  1. Degerby i planeringen

Två stora problem som påtalats ända sedan 1980-talet har varit avsaknaden av kommunalteknik (=avloppsrening) i byacentrum och trafikarrangemangen vid 51:ans korsningar med Kopparnäs- och Torbackavägarna.

Frågan om kommunalteknik ledde till att ett byggnadsförbud infördes på detaljplaneområdet i Degerby centrum år 2012. Det förlängdes inte år 2014, men eftersom det finns beslut på att den gamla detaljplanen ska omarbetas är situationen fortfarande oklar.

Ingå har tagit ett glädjande steg på vägen mot en lösning. Kommunen var nämligen med och finansierade det nyss öppnade förbindelseröret för avloppsvattnet från Sjundeå till reningsverket i Finnå i Esbo. Därmed är det klart att Degerby kan anslutas till röret från Sjundeå. Återstår förbindelseröret från Degerby till Sjundeå. Det ser visserligen ut som om det inte skulle bli verklighet förrän tidigast år 2016. Men sedan finns det en möjlighet för vidsträckta delar av Degerby att ansluta sig.

Kommunen och staten står för kostnaderna för förbindelseröret men det är fastighetsägarnas sak att finansiera det interna rörsystemet. Där kan man säkert vänta protester från dem som redan tvingats investera i dyrbara privata reningssystem, men ändå måste vara med och betala för det kommunala systemet.

Utan en förnyad detaljplan kan inte heller nya tomter anvisas, vilket utgör en del av planeringsproblematiken. En annan del är vattenandelslagets framtid, som trots upprepade förhandlingar med kommunen inte fått någon bestående lösning.

En glädjande nyhet fick Degerbyborna ändå hösten 2014 då det visade sig att planerna på nya korsningsarrangemang på väg 51 tagit ytterligare ett steg framåt. Finansieringen ska kommunen och NTM-centralen gemensamt stå för.

 

  1. Tillgångarnas Degerby

Få byar har det så väl ställt som Degerby – det gäller i synnerhet det geografiska läget precis invid den växande huvudstadsregionen. När man i många andra byar bekymrar sig över avfolkning och stagnation kan man åtminstone på sikt och när kommunaltekniken är löst räkna med en rejäl tillväxt, i en kommun som tillsvidare har fått råda sig någorlunda själv.

Degerby består sig med ett levande byacentrum med kyrka, skola, förskola, daghem, ungdomsföreningshus, ett välbesökt museum, ett internationellt flygfält för ultralätta plan, en populär butikskiosk med uteservering, en liten matservering, en välförsedd handarbetsaffär, ett par företag specialiserade på avloppsrening. I närheten finns friluftsområdet Kopparnäs på 450 ha landområde plus öar och vattenområde, och fågeltorn, naturstig och ett gästgiveri med restaurang och konferensrum samt möjligheter till övernattning och bastubad. Ett hundratal företag med postnumret 10160 Degerby är dessutom registrerade och tillgången på service därför garanterad i många branscher.

Fritidsbosättningen utgör dessutom en tillgång som numera är tillgänglig året om och kan tillföra både resurser och nya infallsvinklar.

Allt detta i kombination med en erkänt god samarbetsanda är tillgångar som ger en god bas för fortsatt utveckling. Det gäller bara att ta vara på dem.

 

  1. Degerby och exilen 1944-1956

De drygt elva åren då Porkalaområdet och därmed nästan hela Degerby ingick i en sovjetisk marinbas har lämnat outplånliga spår, i form av berättelser och minnen som har tagits till vara. Degerby är ett modellexempel på en väl genomförd återuppbyggnad där återseendets glädje och vreden över förstörelsen gav ett extra krafttillskott.

Degerbys historia, också från tidigare år, ända från 1700-talets kyrkbygge och självständighetsförklaring, är berättelsen om människor som inte gett upp och som har orkat och vågat satsa på det de tror på.

 

  1. Strategiernas Degerby

Våren, sommaren och hösten 2014 har byarådet i Degerby målmedvetet samlat Degerbybor, till möten avsedda för invånarna vid i tur och ordning Stävövägen, Kärrbyvägen och Kocksbyvägen. Det första vägmötet ordnades redan hösten 2013 för Furuborgsvägens invånare. Degerbydagen i augusti ägnades åt en rundtur, ett seminarium och utställningar som fördjupade kunskaperna i byns historia. Degerby skolas och Merituulen koulus elever har varit på besök i Igor-museet och projektsekreteraren har därutöver besökt Degerby skola, Källhagens skola och Virkby gymnasium. En diskussion om turismen och ytterligare en diskussion kring byaplaneringen ordnades i oktober. I samtliga fall har responsen varit god och visat på ett klart uttalat intresse för byns historia och särart.

I synnerhet i samband med turismdiskussionen uttalades klara önskemål om en gemensam strategi för att ytterligare etablera Degerby som ett besöksmål. Ju fler turister desto bättre kundunderlag för samtliga företag.

Det konstaterades att Degerby tack vare byarådets sjutton år långa satsning på Igor-museet redan har ett tema, nämligen närhistorian, som det går att bygga vidare på. Det här i kombination med en blomstrande landsbygdsidyll, ett vidsträckt friluftsområde, närheten till havet och mångsidig service ger Degerby trumf i marknadsföringen.

Samarbetet med Porkala Parentesen r.f., Visit Southpoint Finland, Baltic Initiative and Network och under 2013 och 2014 Lomalaiduns byaprojekt har gett erfarenheter och marknadsföring i rikligt mått.

 

  1. Trivsamma Degerby

Utöver satsningen på marknadsföring och fler besökare bör man också fokusera på alldeles enkla, men klara åtgärder för att öka trivseln bland dem som valt att flytta till Degerby eller stanna här:

- Regelbundna infoblad som också tipsar om föreningarnas aktiviteter
- Regelbundna e-postmeddelanden till företagare och föreningar om vad som är på gång i byn
- Hyresbostäder för både äldre och ungdomar
- En fartmätare i Degerby centrum för att lugna genomfartstrafiken
- Förbättrad vägbelysning i byacentrum
- Ett upplyst skidspår vintertid
- Förbättrade kommunikationer från glesbygdsdelen till Ingå kyrkby och Kyrkslätt

 

  1. Degerby år 2020

Visionen för ett trivsamt och välskött Degerby är klar:

Inflyttningen har tack vare en ordnad kommunalteknik ökat och underlaget för en infrastruktur har stabiliserats. I byacentrum verkar både en restaurang och en butikskiosk med utvidgad service, bland annat i form av hemkörning av varor. Åldrande Degerbybor måste inte längre söka sig till andra bosättningscentra, radhus med hyresbostäder garanterar ett tryggt boende i hemvan miljö och med tillgång till service. Ungdomar som blivit klara med sin utbildning kan söka jobb i huvudstadsregionen men bilda hem och familj i Degerby, tack vare tillgången på tomtmark och hyresbostäder.

Kommunreformerna har gått skonsamt fram och gett byborna en möjlighet att få sina åsikter hörda och önskemål förverkligade utan alltför tung byråkrati.


Synpunkter, åsikter, kommentarer? Kontakta oss: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
+35840 541 8526