Arrendetiden 1944-1956

Porkala-områdets strategiska läge vid den smalaste och grundaste delen av Finska viken har präglat dess historia. Det gäller också närhistorian för perioden 1944-1956 då området utgjorde en del av Leningrad, och på ryska gick under namnet Porkkala-Udd.

Redan före krigen hade ett samarbete inletts mellan det estniska fortet Nargö och det finländska Makilo. Avståndet mellan forten är endast 36 km. En kabel lades i största hemlighet ut på havsbottnen och möjliggjorde en gemensam eldledning. Under krigen lades på tyskarnas och finländarnas försorg ut två ubåtsnät som en spärr för den ryska ubåtstrafiken – främst för att säkra de svenska malmleveranserna till Tyskland.

De här näten var till så stort förfång för den ryska ubåtstrafiken att Stalin i september 1944 gick med på en vapenvila, för Finlands del på ytterst hårda villkor. Vi förlorade stora delar av Karelen, Petsamo, en del av Salla och tvingades utarrendera Porkala på 50 år – till 1994.

Två tredjedelar av Kyrkslätt, en tredjedel av Sjundeå och nästan hela Degerby kommun ingick i det utarrenderade Porkala-området. Därmed hade Sovjet kontroll över hela Baltikum.

Drygt 7 200 Porkalabor evakuerades, 1 170 av dem var Degerbybor. Eftersom knappt tre av 24 byar i Degerby återstod när gränsen var dragen anslöts Degerby från och med år 1946 till Ingå.

På Pokala-området placerade Sovjet åtminstone 30 000 personer, troligen betydligt fler. Ungefär en tredjedel var civila, officerarnas familjer, sjukvårdare, lärare o.s.v.

I juli 1955 beslöt Sovjet, på initiativ av Nikita Chrusjtjov, återlämna Porkala-området, eftersom utrustningen här redan var starkt föråldrad och Kaliningrad var en bättre garanti för övervakningen av Östersjöområdet. Då inleddes sprängningarna av de 300-500 kanonbunkrarna och en evakuering som skedde i stor hast.

Den 26 januari 1956 öppnades gränsen officiellt. Porkalaborna själva fick första gången komma in den 4 februari.

Efter en hård politisk kamp fick Porkalaborna rätt att återinlösa sin mark. De som ägde mark och fastigheter hade fått en ersättning av staten vid evakueringen, precis som också de drygt 400 000 evakuerade karelarna hade fått.

Degerby kommun överfördes till Ingå från och med den 1 januari 1946. Församlingen slogs samman med Ingå församling från och med den 1 januari 1950.
Någon ändring i det här lyckades man inte åstadkomma efter 1956 när Sovjet återlämnat Porkala-området.
Degerbyborna är Ingåbor. Men mycket starkt också Degerbybor.

 

Vill du veta mer om Porkala Parentesen? Besök museet Degerby Igor!

Researrangören på området heter Porkkala Travel.