Kusinerna Maj-Britt och Viola Hindersson från Degerby var båda 8 år när de våren 1945 skickades till Sverige som krigsbarn. Båda medförde en lillebror, Maj-Britts Alf var 4 år, Violas Bror-Erik var 5
- Du ska ta hand om Alf, sa Maj-Britts mamma innan de reste.
- Och så satt vi där på ett postkontor i Varberg i Halland och alla som ville ha ett krigsbarn fick komma dit och välja. Sedan var det en som kom och pekade på mig, men jag fick inte Alf med mig, det var ett elände, minns Maj-Britt och säger att hon inte gav sig förrän hon fick reda på var Alf var.

Läs mer...

En besökare på Igor-museet berättar:
- Vi var ett gäng rekryter som skulle åka från Helsingfors till Åbo. Vi hade med oss gevär men inga patroner. Vi fick inte tillstånd att åka i Porkalatåget, utan måste åka runt området via Tavastehus med tåget.
Mannen skakade på huvudet och sa:
- Vi skulle nog säkert ha gått till attack och tagit över hela Porkala-området utan patroner utan dessa säkerhetsåtgärder...

Det finska högstadiet i Kyrkslätt byggdes efter Parentesen på området mellan kyrkan och järnvägsstationen. En dag när några pojkar sparkade boll på skolgården råkade en förbipasserande lägga märke till bollen, tog vara på den och förde in den i lärarrummet.

- Det kändes nog lite märkligt, säger Kaija Kangasniemi som verkade som rektor i högstadiet.

”Bollen” var nämligen en dödsskalle från den närbelägna gravgården som arrendatorerna grävt upp.

En finländsk besökare på Igor-museet berättar:

Vi bodde på en bondgård nära Lahtis där det fanns djur av olika slag. Vårt hus var stort och gården likaså, så det var där alla barn i byn samlades för att leka. Under kriget hade vi en rysk krigsfånge på gården som ofta lekte med oss barn. En dag när vi var ute och lekte började fången plötsligt springa mot skogen i ilfart.

Läs mer...